Bilder, färger och minnen av ett urfolk. Konstnären Tomas Colbengtsons verk tar avstamp i hans uppväxt i den samiska byn Björkvattnet i Tärna. Genom screentryck på olika material som glas och plexi gestaltar han en samisk historia på nytt.
Text och foto: Anna Henriksson
– I mitt arbete utgår jag från ett litet geografiskt område därifrån jag kommer. För mig är det viktigt att lyfta frågor, som rättigheter till land och vatten. Det är dessutom något som man kan relatera till oavsett varifrån man kommer i världen, säger han.
När vi är på besök i screentryckverkstaden på Konstfack pågår hans produktion för en ny tvådelad konstnärlig gestaltning, den ena ska placeras vid Satsfjällets fot och den andra vid Ricklundagården i Saxnäs. Båda kommer att vara inom synhåll med varandra. Titlarna är ”Tsiegle – urfolksskuggor” respektive ”Mor Anna”. Han berättar att enligt sägnen så kom mor Anna vandrandes via Satsfjället med sina två barn och bosatte sig i Saxnäs. Förutom bilden på henne klädd i en sydsamisk dräkt med silverkrage troligtvis från 1800-talet, ingår även bilder på två små barn. Pojken och flickan är troligtvis tvångsförflyttade nordsamer och bilderna tagna under 1920-talet i Arjeplog och Ammarnäs i rasbiologiskt syfte.
– När jag var liten så var det väl ingen direkt som talade om sig som same. Även om min morfar hade renar och även min far kom från norskt renskötselområde. Men man kände att något inte riktigt stämde, man var inte svensk.
– Jag tror att det här är mitt allra starkaste konstverk, och där landskapet, solen, ljuset, årstidernas gång, människorna och ättlingarna som lever i området är viktiga delar i verket. Mitt mål har varit att ge dem en gestaltning, så de syns i landskapet.
Båda verken är skapade genom screentryck på glas eller plexi. Vid Satsfjällets fot ska en stenpyramid av vit kvarts byggas och ovanpå den kommer en glaskon. Tittar du närmare på glaskonen ser du en screentryck bild på en grupp samer i olika åldrar, kvinnor, män och barn träda fram. Bilderna på mor Anna och barnen monteras i sin tur som en stående triangel av plexiglas-skivor. Han har arbetat med kombinationen screentryck och glas i över 25 år.
– Jag har under åren testat olika färgpigment och olika glastekniker, så det har tagit lång tid att komma fram till rätt teknisk funktion. Jag rastrerar även bilden innan jag för över den till duken för att i trycket få fram partier av olika toner och skuggningar.
– Mitt arbete skulle man kunna säga blir en blandning mellan fotografi och måleri, då jag använder fotografiska förlagor.
Albark används traditionellt inom samisk kultur för dess röda färg. Liejpie är det sydsamiska namnet för trädet al. Liejpie är också namnet på en samisk gud. Han berättar att om man slipar alens bark så får man fram den röda färgen som används i samisk slöjd och vid färgning av skinn som används till koltar. Antagligen för ett beskyddande ändamål, och det är även en anledning till varför han valt att arbeta med färgen röd i konstverket ”Mor Anna”.
– Röda berg och stenar har av samer betraktats som heliga landområden. Den röda (rööpses) färgen står förmodligen för blod. Dessutom är den samiska urmodern Madter Aakas färg röd. Madter Aaka representerar livet och jorden. Ett lustig sammanträffande är att det japanska ordet för färgen röd är Aka.
Fakta
Tomas Colbengtson
Gör: Konstnär, lektor i grafik på Konstfack
Webb: colbengtson.com
”Tsiegle – urfolksskuggor” vid Satsfjällets fot. Invigning sommaren 2018. / Foto: Tomas Colbengtson