”Hus kan verka så hemlighetsfulla, de bär på så mycket som inte går att se utifrån”

Hej Leif Engström, som skapat det nya verket ”Någonting passerar genom natten”, som är en ny litografi som finns till försäljning i Grafikens Hus konstshop från 30 januari. Vi ställde några frågor till konstnären om arbetet med verket.

Text: Anna Henriksson

 

Vi på Grafikens Hus är väldigt glada för ditt verk ”Någonting passerar genom natten”, hur gick dina tankar när du skapade verket?

– Själva motivet kom till mig på en barnvagnspromenad i trakten där min familj och jag bor. Så det är baserat på en verklig plats, men jag har tagit mig en hel del friheter att bearbeta motivet och ändrat tiden på dygnet. När jag gjorde den här bilden hade jag flera av mina äldre verk i tankarna. Jag gjorde även en oljemålning, som en skiss som jag utgick ifrån. Jag ville försöka få till kvällsljuset i himlen och kontrasten mellan den och marken, med dess skiftande mörka toner i den litografiska tekniken.

Hur har din relation till grafik växt fram? Det är andra gången på ganska kort tid som du tryckt plåtlitografi hos Björn Lumphé.

– Jag känner att jag lär mig mer och mer. Första gången, när jag gjorde 100-verket till SAK var jag ganska ovan och visste inte riktigt hur slutresultatet skulle bli. Men med den erfarenheten i ryggen gick det enklare den här gången. Det uppstår alltid oväntade saker i tryckningen, speciellt när det är så många olika plåtar, men det tycker jag är en stor del av charmen. Jag tycker också mycket om samarbetet med Björn, det är skönt som omväxling från det rätt ensamma ateljéarbetet.

Din bildvärld utgår ofta från olika bostadsområden som är en del av din vardag, hur kom du att fascinera dig för de miljöerna?

– Jag tror det började när jag var tonåring och fortfarande bodde i Värmland. Jag gick runt och fantiserade om vad som hände i de olika villorna i området där vi bodde. Hus kan verka så hemlighetsfulla, de bär på så mycket som inte går att se utifrån. Jag tror att jag tycker om den vardaglighet och tristess som finns i den typen av byggnader – och igenkännbarheten, husen är ju ofta så lika varandra att den konkreta platsen blir nästan irrelevant. Det är mer en typ av hus, som ganska många kan känna igen sig i.

Naturen spelar även en stor roll i dina målningar, ibland som en slags kuliss, inramning för husen/bebyggelsen, men även i egensak. Hur ser du på samspelet dem emellan, färgvalen och hur du bygger upp stämningen i bilden?

– Naturen är nästan alltid en viktig komponent, som en kontrast till de hårda formerna i byggnaderna. Men den är också en naturlig del av de miljöer jag skildrar, bland annat miljonprogrammet där man planerade in stråk av grönska bland byggnaderna. Ibland målar jag bara natur, mestadels granar. Då tänker jag mer på bilresor längs landsvägar, som går som ett snitt genom naturen. Jag tycker om att använda starka färger som grund i mina målningar. Som exempel kan jag måla en klar lila färg som en grund till en yta, som efter flera andra lager med färg ska upplevas som en grön yta. Det är spännande att bygga upp ytor på det sättet, att få in ett flimmer av flera färg. Det är något som jag försökt göra i litografin också med många lager av färg på varandra.

Vad har du på gång framöver, var kommer en publik kunna se dina verk härnäst?

– Jag har en stor utställning på Skellefteå konsthall, i Sara Kulturhus, som jag jobbar inför just nu! Den öppnar i september 2024. Där kommer det vara både helt nya verk och äldre verk, det ska bli roligt att se hur verk som aldrig tidigare visats ihop blir tillsammans.

Besök Grafikens Hus konstshop här: shop.grafikenshus.se

 

Bild ovan: Leif Engström och tryckaren Björn Lumphé i verkstaden på Långholmen, Stockholm. 

Foto: Anna Henriksson