Låt det bli sagt allra först: »Högt tryck« är en utställning av en grupp etablerade svenska konstnärer, som gör roliga, oroande och tankeväckande bilder, avspeglande vars och ens tankevärld, drömmar och visioner. Det handlar alltså först och främst om bildens innehåll och idé. Tekniken kommenteras nedan eftersom det gemensamma för dessa nio konstnärer är att de ofta framställer sina bilder genom någon av de grafiska högtrycksteknikerna. De utställande konstnärerna är: Kristina Anshelm, Hans Eliasson, Eva Forsberg, Cecilia Frisendahl, Chun Lee Wan Gurt, Helena Mellin, Olof Sandahl, Denis Stéen och Ulla Wennberg. De är alla med i den ansedda internationella föreningen Xylon (vilket är grekiska för trä). De flesta av konstnärerna är också delägare i Grafikens Hus.
Högtrycket kan bäst beskrivas som ett stämpeltryck. Från tryckplattan, som kan vara t.ex. trä, linoleum eller – potatis, skärs partier bort. Tryckfärgen valsas på de tryckytor som lämnats kvar och tryckningen sker genom att ett papper pressas ner mot den infärgade tryckplattan.
Både högtrycket och djuptrycket är enligt min mening de ursprungligaste bland »tryckmetoder« – äldre än den ofta omtalade schablontryckshanden på väggen i grottmålarens galleri. Låt oss för ett ögonblick låta tryck bli synonymt med avtryck, ett spår. Djur och människor lämnar tass- och fotavtryck efter sig. En våt fot ger ett avtryck på stenen. Har man trampat i lera eller sot, så får man ett färgat tryck. Och vad sägs om ett fingeravtryck, människans egen identifikation: ett hudens konstfärdiga mönster och signatur – allt i ett!!
Här i utställningen »Högt tryck« lämnar bilden ramen och väggen och ger sig ut för att möta besökaren.. Vi påminns om att boktrycket har sitt ursprung i små högtrycksstämplar. Man skär verkligen linoleumsnitt ur köksmattan. Tryck på tyg ger vida associationer, bl.a. till Veronikas svettduk.
Vargar, fåglar med exklusiva holkar, en hel liten skogsdunge möblemang med delar av linneskåpet och många andra bilder och föremål önskas välkomna till Stallgången i Grafikens Hus.
Eva Sundberg
t. f. intendent
När jag avslutat min utbildning på Konsthögskolans grafiklinje 1972 och stod där utan ateljé och verkstad, började jag skära träsnitt. Denna teknik kräver varken syra eller avancerad tryckpress. Det räcker med en träskiva (i detta fall kallad »stock«) och ett par skärjärn.
På 70-talet byggdes alla kulisser på Stadsteatern av björklamellträ. Eleverna från Konsthögskolan tiggde spillbitar där. Lamellträ är plant och fint, vilket är viktigt om man tänker använda tryckpress. Annars kan man skära på vilken plankbit som helst, en gammal dörrspegel, en stol eller en cigarrlåda t.ex.
Björk är ett ganska hårt träslag. Det är ingen större skillnad i hårdhet mellan sommar- och vinterved. Det är inget problem att skära tvärs över ådringen. Jag har arbetat på björklamellträ i många år. På senare tiden har jag blivit mer bekväm av mig och börjat arbeta på MDF, medium density fiberboard, dvs. mjuk masonit. Det är ett lättskuret material, men inte alls lika vackert som björken.
Till tryckningen använder jag för det mesta japanskt eller kinesiskt fiberpapper. Det kallas ofta rispapper fastän det är gjort av andra växtfiber. Om man trycker för hand måste pappret vara tunt. Om man däremot trycker i en boktrycksmaskin måste man ha ett stadigt och slätt papper. Jag har också börjat trycka på tjockare fiberpapper från Bhutan, Nepal och Indien. Pappret är mycket vackert, naturfärgat och lite ojämnt. Det är gjort av bark från lokhtabusken, som växer på Himalayas sluttningar. Det verkar vara tillverkat under primitiva förhållanden. Man måste pilla bort små träflisor och grus från pappret. Dessutom måste det fuktas innan man trycker, annars blir färgen ojämn.
Kristina Anshelm
Mina träsnitt är bilder från vardagsliv, fantasi eller reklam och tidningar, kombinerade med Tangpoesin, en del sida vid sida med kinesiska tecken, med svartvita träsnitt på det klassiska kinesiska sättet på rispapper, en del monterade på rullar. Med dem vill jag göra en tolkning av de tillsynes abstrakta dikterna (eller låta dikterna tolka bilderna).
Chun Lee Wang Gurt
Fysionomier intresserar mig. Grunden till mitt konstnärliga arbete har jag lagt genom ingående studier av levande varelser, djur och människor. Teckningarna utgör för mig roten ur vilken bilderna växer fram. Det direkta arbetet på det vackra grafiska grundmaterialet, såsom stenen- kopparplåten- trästocken- fascinerar mig och inspirerar genom sitt motstånd.
Cecilia Frisendahl
Länge gjorde jag bara platta bilder på papper. Men till en utomhusutställning tryckte jag bilderna på gamla lakan (så att de skulle klara regn), och plötsligt öppnade sig andra möjligheter. Bilderna började föra dialoger med de broderade monogrammen, en buktig kudde i örngottet förändrade det platta träsnittet och de olika strukturerna i gamla dukar slog igenom bildytan.
Det grafiska rummet vidgade sig.
Ulla Wennberg